Engelbrektskolans Föräldraförening

Barn och elever med annat modersmål än svenska

Visionen

Att varje barn och elev med utländsk bakgrund ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen

Mottagande av nyanlända

Förskolan skall, enligt läroplan för förskolan (Lpfö 98), medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Det är få kommundelar/förskolor som erbjuder barnen möjlighet att utveckla sitt modersmål.

Enligt beslut av genomförd utbildningsinspektion i Borås Stad är Skolverkets bedömning att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser:

– Kommunen måste medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan.

– Kommunen bör verka för att fler elever deltar i undervisning i modersmål och svenska som andraspråk.

– Kommunen bör se till att grund- och gymnasieskolor i högre utsträckning utreder elevers behov av studiehandledning på modersmålet.

– Enligt senare års kvalitetsredovisningar visar det sig att bland elever som saknar behörighet till gymnasieskolan är skillnaden stor för elever med utländsk bakgrund vad det gäller meritvärde och behörighet till gymnasieprogram.

– Borås Stad har som mål bl.a. att öka måluppfyllelse och likvärdighet mellan skolorna. Enligt forskning har modersmålet stor betydelse för skolframgång bland flerspråkiga elever.

– Med bakgrund i senare års kvalitetsredovisningar och inspektionsrapporten har Borås Stad beslutat sig för att se över organisationen kring flerspråkiga elevers utbildning i syfte att effektivisera undervisningen för flerspråkiga elever för en ökad måluppfyllelse och likvärdighet.

– Att föreslå en förändrad organisation kring mottagning av nyanlända elever, språkträning i förskolan, modersmålsundervisning, studiehandledning, SVA undervisning, språkstöd i grundskolan och gymnasieskolan.

Borås Stad har för avsikt att vidareutveckla organisationen kring flerspråkiga elevers undervisning.

Bakgrunden är senare års uppmärksammade siffror kring flerspråkiga elever som saknar behörighet till gymnasieskolan samt utbildningsinspektionens rapport 2006.

andelen elever med fullständigt slutbetyg har minskat i Borås över de senaste åren, meritvärde ligger lägre än motsvarande värde för hela riket.

Både andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan är lägre i Borås än i riket som helhet.

På samma sätt som för riket som helhet har pojkar lägre meritvärde än flickor och elever med utländsk bakgrund lägre meritvärde än elever med svensk bakgrund.

Vid inspektionen 2006 deltog, av de berättigade i Borås, 40 procent i modersmålsundervisningen medan motsvarande andel i riket var 53 procent.

En mycket stor del av undervisningen var förlagd utanför timplanebunden tid (91 procent i Borås jämfört med 61 procent i riket). Inspektörerna påpekar att när modersmålsundervisningen är förlagd utanför timplanebunden tid försvårar det samverkan mellan modersmålslärare och skolans övriga lärare, bland annat vad det gäller elevvård.

En lika stor andel (6,7 procent) av eleverna i Borås, som i alla kommuner, deltar i undervisning i svenska som andraspråk. Eftersom en större andel elever är berättigade till modersmålsundervisning i kommunen borde rimligen andelen som studerar svenska som andraspråk vara större i jämförelse med riket.

Målen

1. Kvalitetssäkra sva, modersmålsundervisning och studiehandledning/språkstöd

2. Utveckla en forskningsbaserad syn på modersmålets betydelse för kunskapsutvecklingen.

3. Utveckla centralt mottagande av nyanlända elever.

4. Klargöra organisation och omfattning av förberedelseklass.

Förslag till ny organisation – Centrum För Flerspråkigt Lärande (CFL)

• För att öka måluppfyllelse och likvärdighet mellan skolorna behövs en förändrad organisation kring undervisningen av barn och elever med annat modersmål än svenska.

• För att öka kvalitén i mottagande och undervisning samt för att garantera att budgeterade medel används inom avsedd verksamhet bör en central, i huvudsak anslagsfinansierad, enhet inrättas.

• Enheten bör förläggas till en kommundel och skola där det av tradition finns få elever med utländsk bakgrund, vilket på sikt förväntas bidra till en ökad integration i samhället.

(ur KS förslag till KF 2010-05-07)

Verksamheten vid Centrum för Flerspråkigt Lärande

– Ta fram riktlinjer för mottagandet av nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan

– Följa upp övergången av grundskolans elever till hemskola/vald skola.

– Organisera samtliga modersmålslärare. Modersmålslärarna bedriver modersmålsträning/modersmålsundervisning/studiehandledning i en eller flera förskolor/skolor i Borås stad. Samverkan mellan modersmålslärare och elevens övriga lärare säkerställs. Modersmålsläraren deltar vid behov vid stadieövergångar och vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever som får studiehandledning på modersmålet.

– Ta fram en central kompetensutvecklingsplan för modersmålslärarna.

– Inventera behovet av modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk.

(ur KS förslag till KF 2010-05-07)

Samordna resurser mellan Borås Stads grundskolor.

– Inventera behov och samordning av kompetensutveckling för all personal i grundskolan som har hand om undervisningen av barn och elever med annat modersmål än svenska.

– CFL erbjuder gymnasieskolans mottagningsenhet och gymnasieskolans personal samma tjänster som i grundskolan.

– CFL utvärderar effekterna av Borås Stads riktlinjer.

(ur KS förslag till KF 2010-05-07)

Bakgrund, mål och syfte

– Elever med utländsk bakgrund lägre meritvärde än elever med svensk bakgrund.

– Betydande skillnader mellan skolor inom kommunen i elevernas meritvärde,

– Andelen behöriga till gymnasieskolan och

– Andelen som nått målen i alla ämnen.

– Vid inspektionen deltog, av de berättigade i Borås, 40 procent i modersmålsundervisningen medan motsvarande andel i riket var 53 procent.

– En mycket stor del av undervisningen var förlagd utanför timplanebunden tid (91 procent i Borås jämfört med 61 procent i alla kommuner). Försvårar samverkan mellan modersmålslärare och skolans övriga lärare, bland annat vad det gäller elevvård.

– En lika stor andel (6,7 procent) av eleverna i Borås, som i alla kommuner, deltar i undervisning i svenska som andraspråk. Eftersom en större andel elever är berättigade till modersmålsundervisning i kommunen borde rimligen andelen som studerar svenska som andraspråk vara större i jämförelse med samtliga kommuner.

– Förskolan skall, enligt läroplan för förskolan (Lpfö 98), medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Det är få kommundelar/förskolor som erbjuder barnen möjlighet att utveckla sitt modersmål.

– Enligt beslut av genomförd utbildningsinspektion i Borås Stad är Skolverkets bedömning att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser:

• Kommunen måste medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan

• Kommunen bör verka för att fler elever deltar i undervisning i modersmål och svenska som andraspråk

• Kommunen bör se till att grund- och gymnasieskolor i högre utsträckning utreder elevers behov av studiehandledning på modersmålet.

– Skillnaden stor för elever med utländsk bakgrund vad det gäller meritvärde och behörighet till gymnasieprogram.

– Enligt forskning har modersmålet stor betydelse för skolframgång bland flerspråkiga elever.

En förändrad organisation kring mottagning av nyanlända, språkträning i förskolan, modersmålsundervisning, studiehandledning, SVA undervisning, språkstöd i grundskolan och gymnasieskolan.

Centrum för flerspråkigt lärande

Chef

• Ansvar för pedagogisk kartläggning av nyanlända elevers skolbakgrund.
(personalansvar för modersmålslärarna och därmed också ansvar för kvalitetssäkring av modersmålslärarnas kompetens – kompetensutvecklingsplan)

• Språkstöd som funktion finns kvar i Borås Stad som en del av flerspråkigt lärande.

Administratör

• Ansvar för ekonomin. Där föreslås en annan ekonomisk modell än vad Borås Stad har idag.

• Det är viktigt med en ekonomisk modell där pengarna kring flerspråkigt lärande finansieras centralt.

Förslag till organisation Borås Stad

Riktlinjer för nyanlända

• Alla skolor skriver en introduktionsplan enligt allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

• Skolan säkerställer SVA kompetens

• Skolan säkerställer studiehandledning

• Flerspråkighet inarbetas i skolans kvalitetsarbete

• Integration i hemklassen bör inriktas på kortast möjliga tid.

Riktlinjer för modersmålsträning i förskolan

• 60 min/språk förlagd till förmiddagen

Riktlinjer för modersmålsundervisning för det obligatoriska skolväsendet samt frivilliga skolformerna

• Anmälan till modersmålsundervisningen sker en gång när barnet börjar förskolan/skolan eller vid inflyttning och gäller tills den sägs upp av vårdnadshavare.

• 90 min /vecka i grundskolan och 110 min/vecka i gymnasieskolan.

• Undervisning ska ske under skoltid så långt det går med hänsyn taget till vad förordningen rekommenderar för alternativ som språkval, skolans val och elevens val.

• Mindre åldersspridning i undervisningsgruppen.  Ex. modersmålsträning i Fsk-1 och modersmålsundervisning i åk 2-6, 7-9 och gymnasiet, i de stora språken föreslås.

Riktlinjer för svenska som andraspråksundervisning

• Alla elever som är anlända under sin skoltid är berättigade till SVA. Skolan erbjuder SVA undervisning tills eleven uppnår funktionellt nivå i språket vilket gör att eleven kan fortsätta utveckla sitt språk i sammanhang där ämnesundervisningen sker och eleven är integrerad i klassens reguljära undervisning.

• Alla elever som är flerspråkiga, är födda i Sverige eller har kommit innan skoltid läser SV och får SV betyg år 9. Eventuella språkliga svårigheter föranleder åtgärdsplan vilket hanteras enligt riktlinjer där åtgärden t.ex. kan vara studiehandledning på modersmålet.

• NP 3, 5, 9 är bedömningsperioder för att definiera SVA behov och organisera resurserna snarare än eleverna i SVA grupper.

• Skolorna äger SVA kompetens hos kollegiet. En långsiktig planering i kompetensutveckling i ”Att lära på sitt andraspråk” för alla lärare/ledare i skolan. Utredningen föreslår att hänsyn tas till utvärdering av kompetensutveckling i ”Språkutvecklande Möten” i Brämhults kommundel.

• Systematisk kunskapsuppföljning av Skolverkets material Nya Språket lyfter Före åk 6 och Språket på väg åk 6-9 som bedömningsinstrument.

• En chef samt administratör tillsätts och har beslutanderätt

• Organisationen ingår i en redan befintlig förvaltning exempelvis en kommundel. Brämhult föreslås.

• Introduktionsplan för nyanställda modersmålslärare

• Lämplighetsbedömning görs vid nyanställning då behörighet saknas

• Alla modersmålslärare har svenskkunskaper motsvarande minst svenska B.

• Kompetensutvecklingsplan för modersmålslärare

• Samverkan planeras för modersmålslärare och övriga lärare

• Modersmålsläraren är delaktig vid övergångar där behov finns för deras kompetens

• Modersmålsläraren är delaktig i åtgärdsprogram som kan leda till studiehandledning

• Borås stad bör snarast göra en ekonomisk utredning för bästa ekonomisk modell för att finansiera organisationsförändringen som föreslås.

• Alla grundskolor äger minst en pedagog med SVA kompetens på 60 högskolepoäng

• Alla gymnasieskolor äger SVA kompetens på 90 högskolepoäng

• Inventera behovet av tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk

• Vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor

• Utvärdera effekterna av de kommunala riktlinjerna

• Identifiera behov och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning.

090420

När den ska bildas och vid första mötet:

•    Det bör vara minst fem personer som ingår i en klasskommitté. Vi i Föräldraföreningen rekommenderar att ni utser en sammankallande, en vice  sammankallande samt en kassör.

•    Att gärna träffas hemma hos varandra eller i annan avslappnande miljö.

•    Att ni ordnar aktiviteter  som gör att ALLA föräldrar i klassen kan lära känna varandra.

•    Tänk på att klassen delas upp i år 4 och 7. Jobba därför hellre med kortsiktiga aktiviteter än långsiktiga.

•    Tona ned arbetet med att samla in pengar till klasskassan ( se nedan ). Jobba hellre med att genomföra trevliga och mindre kostnadskrävande aktiviteter för barnen och föräldrarna.

•    När ni har möten så rekommenderar vi att någon skriver enkla minnesanteckningar som därefter kan spridas till alla föräldrar i klassen.

•    Fråga gärna andra föräldrar med erfarenhet, eller vänd er till oss i styrelsen för Föräldraföreningen, när ni behöver  hjälp.

Klasskassan:

•    Klasskassan kan täcka kostnader för olika aktiviteter där skolan inte kan betala. ( tex. Fika/glass vid en skolutflykt/aktivitet, fredagsmys m.m. ) Pengarna kan även användas till inköp av saker till klassen och till avslutningspresenter som klasskommittén och ni föräldrar enas kring Även läger eller skolresa kan bli aktuellt, men tänk på att klassen delas upp i år 4 och år 7.

•    Vi i Föräldraföreningen anser att en lämplig läsårsavgift är 100 kr/ barn men det bestäms utav er föräldrar i klassen.( Denna klasskassepeng bör täcka både avslutningspresenter, aktiviteter utav läraren med eleverna samt mindre aktiviteter med både föräldrar, elever och lärare. Fördelen med en insamling per barn/år är att det inte behöver samordnas insamlingar inför varje aktivitet/köp. Vi föreslår att insamlingen sker vid terminsstart, tex. vid höstterminens föräldramöte. )

•    Vi rekommenderar att det finns en kassabok och att en i klasskommittén tex. Kassören ansvarar över denna. Det förordas även ifrån oss i Föräldraföreningen  att kassaboken redovisas vid varje klasskommittémöte samt när byte sker av kassör.

•    Vi i Föräldraföreningen förespråkar även att den största delen av klasskassan ska sättas in på ett konto som sköts av kassören. Det finns speciellt utformade bankkonton för detta ändamål. Kontakta din bank för mer information.

•    Klasskassan är till för klassens elever, vilket innebär att det inte bör finnas några andelar för var och en och vi rekommenderar att nya elever som tillkommer inte behöver betala retroaktivt. När en elev lämnar klassen så tar han/hon inga pengar med sig till den nya klassen.

•    Klasskassan bör användas gemensamt och vi i Föräldraföreningen rekommenderar att den förbrukas/avslutas innan klassen upplöses inför år 4 och år 7.

•    Vi vill även upplysa er föräldrar om att skoledningen vid Engelbrektskolan har beslutat att elever som åker  på skolresa inte får åka utanför Sveriges gränser.

Ang Disco på Engelbrektskolan

Jag är förälder till ett barn på låg- samt mellanstadiet och vill höra hur Ni övriga föräldrar ser på barnens discotider fram till 22.30?

Jag bedömmer att disco i dessa åldrar bör sträcka sig fram till 21.00 och vill föreslå att disco för lågstadiet klass 1-3 sträcker sig mellan 17-18.45 samt mellanstadiet 19-21.

Härom förmiddagen plingade det till i mailboxen. Dotterns lärare skriver: Vi behöver fler föräldrar som kan köra hem barnen från Ishallen i morgon kl 13. Annars får alla promenera. Inom en timme kan alla barnen, plus fröken, pusta ut. Transporten är fixad, t o m så att det skulle räcka till flera skolklasser. Det här är föräldraengagemang!

En annan dag ringer en klassförälder och bjuder in alla mammor till en kväll ute på lokal. Så gott som alla kommer. Efter en kväll i goda vänners lag är vi inte längre främlingar för varandra.  Det här är föräldraengagemang!

Själv drar jag gärna mitt strå till stacken på en mer övergripande nivå. Just nu diskuterar jag tillsammans med ett mindre gäng hur samverkan mellan föräldrar, personal och rektor kan se ut, på kort och lång sikt. Men vi behöver bli fler i denna diskussion, många fler.

Hur går då snacket? Som ni säkert vet har Engelbrektskolan varit en Kommunal fristående skola sedan 1/1 2008 på försök t o m 30/6 2010. Tanken var att vi som ”brukar” skolan, alltså elever, personal och föräldrar skulle få ökat inflytande och större möjligheter att fatta beslut i frågor som rör vår skola. Tyvärr blev mandatet och därmed makten kvar hos politikerna och vi stod där med ansvaret, utan några befogenheter. Som ni vet, såg vi föräldrar inget annat val till slut än att hoppa av våra uppdrag i den lokala styrelsen. Det var strax före jul förra året.

Föräldraföreningens styrelse har diskuterat, lärare och rektor har också diskuterat på sitt håll och alla är vi överens om att det är tillsammans vi kan få vår fantastiska skola att bli ännu bättre för våra barn. Så samverka ska vi, men hur är frågan? Ska vi ha en kommunal friskola måste vi få reell makt över hur vi vill styra och driva vår skola från politikerna. Får vi inte det samverkar vi i alla fall, men inom skolan i stället. Då lovar rektor att dela med sig av sin makt.

Nu på måndag, den 23 mars fattar politikerna i kommundelsnämnd Centrum beslut om vi får fortsätta försöket tiden ut. Vad gör vi om vi får fortsätta, vill vi verkligen det efter allt som hänt? Och kanske viktigast av allt, varför skulle vi vilja fortsätta?

En lokal styrelse har vi redan med rektor och tre lärare. P g a avhoppet är det bara föräldrarepresentanterna som saknas, varav en ska vara ordförande, för att vi ska kunna samverka på allvar.

Så känner du någon med starkt driv som vill lägga sitt föräldraengagemang på samverkan, på en övergripande nivå, under parollen VI VILL MER!, skicka genast ett mail till: engelbrektsskolansforaldraforening@edu.boras.se

Päivi R, ledamot i interimstyrelsen för den kommunala friskolan